Fotboll!

En gång i tiden spelade jag fotboll tillsammans med Janne Eriksson, han som gjorde det där snygga nickmålet i öppningsmatchen i EM 1992. Janne och jag spelade med GIF Sundsvalls juniorer. Efter ett par säsonger sprang han i från mig utvecklingsmässigt. Mycket tack vare hans far som på den tiden var tränare för A-laget. medan vi andra spelade fotboll på planen utanför huset så stod Janne och hans pappa där och nötte nickar och inlägg. Tack vare kärleken till fotbollen så har jag problem med knäna. Inte blir det bättre med åren heller.

Så igår var det änligen dax för säsongens första "fotbollsträning" med Arontorps FK. träning är väl att ta i, vi lattjade mest och spelade match. "Arenan" var skolgårdsplanen i Torslunda. Planen var precis så där lagom stenig och hård som man inte vill att den ska vara. Jag tänkte i mitt stilla sinne, här gäller det att ta det lugnt i början så att kroppen blir varm. Valde naturligtvis fel bollskor också, jag tog de med plastdobb i stället för de med gummidobb.
Det blir ju inte bättre av att de flesta lagkamrater är minst 15 år yngre. Matchen kom igång och det gäller att sätta sig i respekt på en gång och det där med att låta kroppen bli varm hade med ens försvunnit från min skalle.

När man väl är inne i matchen så glömmer man alla bekymmer och jag lyckades faktiskt med hjälp av långa mysbyxor och värmande knäskydd hålla mig på banan en timme tills jag kände den första värken från det ena knät. Jag hade lagt upp bollen så jag skulle kunna skicka iväg den mot mål när knät vred sig lite. Pang! det var den matchen det. Väl hemma igen bänkar jag mig framför tv:n för att titta på de stora grabbarna (Elfsborg - AIK). Knäna värker och jag går som en, ja ni vet!

Hoppas att det går över tills på onsdag, då är det träning igen!